http://life.lege.net/

[Leif Erlingsson]

Karen Lundwall har själv översatt det följande stycket från rapporten "Psychological aspects of collective violence and reconciliation" och därefter låtit det ingå i kapitlet "Krig och fred - ett psykologiskt perspektiv" i "Drivkrafter : Årsbok för kristen humanism och samhällssyn 2001", på sidan 53. (Kapitlet börjar på sidan 51.)

Konfliktetos eller fredsetos

Forskning har visat att samhällen som drabbas av krig utvecklar en krigsspiral, där krig föder mer krig, medan länder som löser konflikter fredligt oftast fortsätter att leva i fred. [Peter Wallensteen, "Draft Report: Conflict Prevention through Development Co-operation," opublicerat manuskript, 2000.] Under det senaste decenniet har intresset för hur denna konfliktspiral ska kunna brytas väckt alltmer intresse inom flera discipliner: konfliktforskning, diplomati, psykologi och juridik.

Daniel Bar-Tal, professor i psykologi vid Tel Aviv University i Israel, menar att det under långvariga konflikter formas ett konfliktetos hos befolkningen, en våldsam livsåskådning, och att denna måste omformas till ett fredsetos, en fredlig livsåskådning, för att hållbar fred ska kunna komma till stånd.

Konfliktetos innebär att människor skapar föreställningar om sig själva och sina motståndare som gör att de lättare kan stå ut med konflikten. Det blir till exempel lättare om man övertygar sig själv om att den andra gruppen är enbart ond, och den egna gruppen enbart god. Denna utformning av föreställningar sker genom så kallad selektiv informationsinhämtning - man tar till sig information som bekräftar den egna uppfattningen och bortser från information som motsäger den. Konfliktetoset ger alltså bränsle till att konflikten lever vidare.

Slut citat.

[Leif Erlingsson]

Jag fick av en USA-amerikan veta att orsaken att de skulle kriga med Irak - detta var strax före kriget - var "för att de är våra fiender". (Han skrev på engelska, min översättning.) Poängen var att det var hur enkelt som helst för honom varför USA skulle gå i krig, "för att de är våra fiender".

Denna attityd passar perfekt in på det konfliktetos som det talas om ovan.

Även andra USA-amerikaner jag har diskuterat med - som tycker att Europeer är svaga och löjliga som vill förhandla och diskutera när det är militär makt som styr världen - passar in i denna bild.

Men en liten brasklapp om detta med att bortse från information som motsäger den egna uppfattningen: När man tillräckligt har visat något inom vetenskapen så upphöjs detta till en bevisad teori. För att en alternativ hypotes ska vinna gehör så måste den verkligen visa vad den går för: Den första teorin är "sann" tills den nya hypotesens anhängare lyckats bevisa sin hypotes. Bevisbördan ligger på dem. Den första teorins anhängare har inget att bevisa. De kan faktiskt i det närmaste bortse från annan information...

I politiken innebär detta att all information inte är lika mycket värd. När vi med hårt intellektuellt undersökande arbete tagit till oss en viss bild, när vi verkligen undersökt saken, sedan ska vi inte vara tvungna att varje dag glömma bort vad vi kommit fram till och göra om undersökningen på nytt varje dag. Men någon gång då och då måste vi förvisso testa den alternativa bilden, för att kontrollera att vi fortfarande är på spår, eller inte. Om vi vill vara intellektuellt ärliga.